Uppfinnare och grundare
Anna Krantz, Msc, PhD
Mitt namn är Anna, och jag är stolt uppfinnare av Midsommarflaggstången®. Min historia är en blandning av kärleken till svenska traditioner, fascinationen för hantverk och en resa genom vetenskapliga framgångar. Det är en berättelse som börjar i en liten syhörna hos min farmor och sträcker sig till några av världens mest prestigefyllda universitet.
Barndomens magi och farmors inspiration
Gerd
Som liten tillbringade jag många timmar hos min farmor Gerd, en kvinna som personifierade hantverkets konst. Hon var en mästare på allt från broderi till stickning och sömnad. Jag var alltid vid hennes sida, nyfiken och ivrig att lära mig. Farmor lärde mig grunderna och lät mig pröva på svårare mönster allt eftersom jag blev mer självsäker. Men ärligt talat – många av projekten blev ofullständiga och fick räddas av henne.
Trots min unga ålder förstod jag att de stunder vi delade var något speciellt. Det var inte bara handarbete; det var berättelser, skratt och en känsla av att höra ihop. Farmor lärde mig inte bara att skapa med mina händer, utan också vikten av att bevara och vårda traditioner. När hon gick bort lämnade hon ett tomrum, men också en skattkista av minnen och lärdomar som jag bär med mig än idag.
Vetenskapens värld och kreativitetens kraft
Lund, London, Yale & MIT
Med min kärlek för detaljer och problemlösning var det naturligt för mig att ge mig in i vetenskapens värld. Jag utbildade mig till molekylärbiolog vid Lunds Universitet och fortsatte senare med en doktorsexamen i neuropatologi vid London University. Därifrån gick min resa vidare till Yale University, där jag fördjupade mig i forskning om hjärnan.
På Yale fick min kreativitet ett nytt utlopp när jag uppfann en teknik som underlättade studier av hjärnan. Det var en påminnelse om att innovation kan växa fram ur en kombination av nyfikenhet och viljan att förbättra världen. Jag kände samma glädje i att lösa vetenskapliga problem som jag en gång gjorde när jag arbetade på ett broderi vid farmors sida.
Hur traditioner hittar nya hem
New York
Det var under min tid på Yale, långt hemifrån och med farmor inte längre vid liv, som jag insåg hur viktiga våra traditioner är. Första julen i USA kunde jag inte resa hem till Sverige eftersom min nya anställning precis hade börjat. Jag firade i stället några lugna dagar i Lake Placid, men det var inte samma sak.
När midsommaren kom, kände jag ett ännu större behov av att fira som hemma. Tillsammans med Christian Broberger, som idag är professor i neurokemi vid Stockholms universitet, tog jag tåget från New Haven till Manhattan. Där mötte vi Torkel Klingberg, nu professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, för att tillsammans med Olle Wästberg, Sveriges generalkonsul i New York, och andra utlandssvenskar fira midsommar. Med Frihetsgudinnan som bakgrund åt vi sill, dansade små grodorna och firade på svenskt vis. Det var då jag verkligen förstod hur traditioner binder oss samman, oavsett var vi befinner oss.
På Yale fick min kreativitet ett nytt utlopp när jag uppfann en teknik som underlättade studier av hjärnan. Det var en påminnelse om att innovation kan växa fram ur en kombination av nyfikenhet och viljan att förbättra världen. Jag kände samma glädje i att lösa vetenskapliga problem som jag en gång gjorde när jag arbetade på ett broderi vid farmors sida.
En återkomst till Sverige och en gnista av inspiration
Andalen, Torslanda
Efter mina år i USA flyttade jag tillbaka till Sverige och köpte ett hus. Där ville jag återigen skapa något som förde människor samman. Min första flaggstång köpte jag inte för att hissa en flagga, utan för att kunna skapa en tio meter hög julgran som skulle lysa upp mörkret från november till januari. Det var där idén till Midsommarflaggstången® föddes – en symbol för svensk sommar och tradtioner
